Som en liten iller

Ja, nu får man väl säga att jag börjar komma in i de svenska rutinerna igen. Det är väl både positivt och negativt antar jag. Det är fantastiskt skönt att vara tillbaka i lägenheten och det är sååå kul att kunna träffa alla kompisar igen, men sen finns det ju faktiskt saker som man saknar från den lilla landet i fjärran östern. Jag måste faktiskt erkänna (med risk för att låta stroppig) att jag saknar Frasers fantastiska städteam, som såg till att man inte behövde diska och städa :-). Det är faktiskt ingen höjdare att stoppa fingrarna i diskbaljan sådär vid åttatiden när man har hunnit hem från jobbet och förhoppningsvis fått i sig något att äta. Städhjälp borde ju egentligen vara mer befogat i Sverige än i Korea, eftersom de flesta jobbar heltid. Det var ju lite synd att vi fick uppleva en diskfri höst, förrut visste vi ju inte hur det kändes :-). Lösningen på ett sådant allvarligt I-landsproblem får väl bli att någon gång införskaffa sig en diskmaskin.

Antalet människor i Sverige vet jag inte riktigt vad jag tycker om, det handlar ju mest om dagsformen. Ibland är det ju tomt som i öknen här och man saknar vimlet av människor och ibland är det ju jätteskönt att slippa de 23 miljonerna och nöja sig med Malmös 300 000 invånare. Malmö är fint, men det behövs mer SOL i Sverige.

I Korea fanns det ju inget skräp på gatorna, runt Möllevången här i Malmö blåser det runt i drivor och jag kan inte fatta vem det är som stökar ner på det sättet. Inte klokt!!! Jag går nu ut stenhårt med denna stategi på jobbet. I början på veckan undersökte jag alla elevers bänkar innan de fick gå, i jakt på saltkorn efter en salt och densitetslaboration. Rätta takter tycker jag, men eleverna kanske tyckte jag var en ragata. Korea är ett fint exempel :-).

Jag saknar Seouls underground shoppingcenter där man alltid kunde värma sig. Trots att det just nu är -10 grader i Seoul, så känns nästan Malmös +5 kallare, just eftersom det inte finns någonstans att gå in och värma sig. Jag kanske bör tillägga att man kunde ta sig långt under jorden med hjälp av Underground shopping centren :-).

De första veckorna har varit fyllda med massor av jobb, det är väl först nu jag börjar komma ikapp lite. Det har blivit långa dagar på jobbet, därför tycker jag det känns motiverat att få kalla mig en iller :-). Tempot i livet har väl höjts med sådär 100% sedan den 17 januari då jag landade i Sverige. Kul, men också tröttande ibland så klart. Veckan har bjudit på en hel del roliga lektioner, men också någon mindre kul. Vi har bland annat lyckats producera ett gigantiskt solsystem som jag är nöjd med. Igår fick jag tyvärr uppleva (som lärare) ett första slagsmål under lektionstid. Hm, men det gick bra.

Aleks pappa har ju förvaltat "Fården" under hösten (som vi tackar för), men nu ska den snart få komma tillbaka till oss :-). Det ska bli gött att få rulla iväg i den igen. Nu får vi bara hålla tummarna för att den rullar till sommaren. Snälla kära kamrem och snälla kära vattenpump, var snälla mot oss!