Saigon

Pga av att "5 starexpress tågets" avgång mot Saigon flyttades tillbaka 4 timmar i tiden så fick vi ju naturligtvis 4 timmars Saigon-tid som vi inte hade räknat med. Detta visade sig inte vara fy skam. Det lilla vi hann se av staden gjorde ett väldigt bra intryck, så bra att jag redan har börjat planera för en ny resa till Vietnam. Vi hade ju lätt behövt några veckor för att hinna se allt. Mekong Deltat vill jag också se, det hann vi inte heller. I Saigon finns tydligen 4 miljoner mopeder, det förklarar den megahysteriska trafiken.

Expresståget gick precis så sakta som vi hade föreställt oss. Det gick ju att springa vid sidan av tåget vissa sträckor. På en del sträckor fanns bara en tågräls, vilket så klart innebar att vi var tvungna att sitta och vänta tills norrgående tåg hade åkt förbi (där det fanns dubbel). Har man väl fått ut en räls borde det ju inte vara så svårt att få dit en ytterligare. Men det är nog på gång, för de jobbade febrilt i hettan. Utmed rälsen sprang det små barn, som ville att vi skulle kasta ut pengar till dem. Man skäms ju nästan över att sitta där och titta ut på dem. Vilken orättvis värld.

Enligt Lonley Planet så har Vietnam kommunistiskt styre med marknadsekonomi. Lite intressant kombination :-). Författaren menar på att detta blir lite rörigt ibland för vietnameserna.

I morse när vi landade i Seoul var det 7 minusgrader här, så hysteriskt kallt. Jag trivdes bättre i ett 30 gradigt Vietnam.