Att bo och komma från landet

I fredags var det dags för lektion nummer två i pilates. När jag kom dit visade det sig att det bara skulle bli tränaren och jag, den gamla damen hade fått förhinder. Skönt tänkte jag först, men efter att ha umgåtts själv med tränaren i en timme, så kan jag helt klart tänka mig fler träningskompisar nästan oavsett vem det än är. Det blir lite väl intimt för min smak att bara vara två. Tränaren är dessutom lite för intresserad av ens privatliv, hon ställde frågor hela tiden som....var brukar du göra hemma på kvällarna i Korea? vad gör du hemma i Sverige på kvällarna? vad brukar du och din pojkvän hitta på? Hur gammal är din kille? Till slut sa jag till henne att jag vill träna och prata mindre.

Efter träning/intervju tog jag tunnelbanan till Aleks nya kontor som ligger vid någonting som kallas COEX Mall. Jag var där häromdagen tillsammans med Jessica, men det verkar som att jag bara såg en promille av COEX vid det tillfället. Aleks och jag hade nämligen ganska svårt för att lokalisera varandra. Vi bestämde över telefon att vi skulle ses vid ett stort hotell som hette Intercontintal, problemet var att vi stod vid olika hotel. Jag stod vid Grand Intercontinental och Aleks vid ett annat Intercontinental, inte visste vi att det fanns flera stycken, hur dum får man vara...staden är STOR. Puh...tillslut fann vi varandra i alla fall :-)
Tillsammans gick vi till hans nya kontor, de sitter på 18 vån i en skrapa, med riktigt schyst utsikt över den 10-filiga vägen som går utanför. Deras nya kontor är bra mycket bättre än det andra kontoret, större och bättre luft.

Denna fredag eftermiddag var jag i lite smått chock, ännu en gång över stadens storlek. Fullkomligt hissnande. Det känns som att vi sista tiden har börjat hitta och har lite koll på läget, men det känslan försvann den eftermiddagen. Detta är en del av staden som vi tydligen helt har missat under våra 3 månader här och nu börjar jag inse att vi har sjukt många tunnelbanestationer kvar att stanna vid.

Hur som helst, COEX Mall ligger precis söder om floden och vi bor norr om floden. Det är tydligen mycket dyrare hyror och "finare" att bo söder om floden. Ju längre bort från Nordkorea desto bättre. Området runt COEX Mall är alltså det största buisness distriktet i staden. Kostymklädda män och kvinnor i dress så långt ögat kan nå, stress, mycket bilar och en helt annan känsla av storstad. Anledningen till att vi ville spendera kvällen där var för att känna på hur det skulle vara att bo där månaderna som är kvar. Aleks skulle slippa flera timmars pendlande. Pendlingen till mitt lekis skulle i och för sig bli fruktansvärd, två timmar i vardera riktningen. Det är som att åka upp till Växjö från Malmö varje morgon :-)

Vi tog en pizza och delade på en flaska vin på Rodeo Drive omgivna av Louis Vutton-, Prada-, Guccibutiker, innan vi i taxi begav oss hemmåt mot Insa-Dong. Lyx byts tillbaka mot kultur. Det är ju svårt att veta vad man gillar bäst :-)

Jag har nu insett att oavsett vart man bor i Sverige så är man en lantis. Seoul är så enormt mycket stad som det kan bli, den slutar och stannar aldrig. Makalöst.