Att vara kvinna och prat om en flytt

På tunnelbanan idag såg jag hela 4 barn, det måste vara rekord sen vi kom hit. I Korea föds det knappt inga barn, nativiteten ligger på 0,5, alltså ett halvt barn per kvinna. Jag antar det är därför man inte ser så många barn på exempelvis tunnelbanan. Det kan väl i och för sig bero på att tunnelbanesystemet inte tillåter en att ha barn eller att ha något form av handikapp. Det är inte alltid det finns hissar, så barnvagnar existerar knappt här. Istället knyter man fast ungen på ryggen innan man beger sig ner i tunnelbanesystemet.

Vad jag har förstått så verkar det som att kvinnorna här inte är så sugna på att skaffa barn, de vill istället utbilda sig och göra karriär. Barn och giftemål kan ibland innebära att kvinnan får sluta jobba. Jag läste i tidningen för ett tag sedan att andelen skilsmässor aldrig tidigare varit så hög som den är nu. Kvinnor i Korea verkar ha tröttnat på sina män, de vill istället ta chansen att leva själva. Det verkar inte vara så vanligt att man bor tillsammans som par utan att vara gifta, man bor hemma tills man gifter sig. Det kan väl också vara en anledning till varför vissa äktenskap krackelerar, att vissa inte hade en aning om vem de egentligen gifte sig med.

De håller just nu på att ändra en lag som har med barnafödande att göra. Tidigare folkbokfördes alltid barn med pappan, så om man som koreansk kvinna blev gravid och t ex lämnad av pappan så innebar det att barnet inte fick någon "identitet" här, vilket är ganska fruktansvärt. Det är därför så många barn har adopterats från Korea, eftersom det var katastrof att stå utan pappa till ett barn.

Koreanska kvinnor är helt klart på väg uppåt, men Sverige ligger en bit före!

Kontoret som Aleks jobbade på har flyttat till en annan del av staden, det innebär att pendligen (som var lång redan innan) har ökat. Just nu bor vi norr om den stora floden som flyter genom staden och Aleks jobbar söder om den stora floden. De senaste dagarna har han knappt varit hemma före 19.30-20, alltså mer än 1 timmes pendling så vi har pratat om att eventuellt kolla på lägenheter närmare hans jobb. Det är lite svårt för vi gillar verkligen området där vi bor nu, det finns massa kultur bara runt hörnet. Söder om floden är det mer buisness överallt, skyskrapor och kostymklädda snubbar. Kanske inte lika kul för mig där som här, men skönare för Aleks. Jag vet inte, men vi kanske får åka och kolla på en lägenhet där så att vi vet om det är något att ha.