onsdag 21 november 2007

Plastic fantastic

Idag på tunnelbanan hoppade det på en kille med en stor påse med fin silvertext, på påsen stod det "Ollum plastic surgery". Det jag satt och funderade på när jag såg honom och hans påse var varför man bokstavligen vill visa vad man har gjort. Är inte tanken med plastikoperationer att man ska se så naturlig ut som möjligt (dvs man hoppas på att ingen tydligt ska märka att ögonen vips blev lite större)? Om jag mot förmodan skulle gjort något liknande hade jag definitivt valt att lämna just den påsen hemma och istället tagit en helt vanlig "Lotte påse=ica påse" med mig på tunnelbanan. Vi har ju förstått att de gillar att fixa till sig här, jag tycker mig nästan ha börjat kunna se vilka som har fixat ett veck vid sina ögon för att få dem att se större ut. För oss ser ju deras ögon trots ingrepp ganska sneda ut :-). Det är ju enligt statistiken 6 av 10 tjejer här som ska ha gjort ingreppet.

Vad gör man annars på tunnelbanan då? Jo, ungefär samma sak som hemma när man pendlar. De flesta (och precis som jag) lyssnar på musik, det är ipod som gäller här alternativt rosa disney-musikspelare. Många kollar tv på sina mobiler, de har en tv-skärm som de fäller ut samt en liten antenn, oj vad vi ligger efter i Sverige. Jag har väl lite svårt att se vad som är så nödvändigt att följa klockan 9 på morgonen. Trots att vi har 50 kanaler har jag lite svårt att hitta något som är riktigt schyst att kolla på, det är ju National geographic och animal planet som man inte vill vara utan :-). Om man inte får igång tv:n på mobilen kan man ju istället spela mobilspel, poppis här är golfspelen. De är besatta av att spela golf i Korea, har man ingen riktig klubba så spelar man fejk på nallen. Eller kan man ju läsa bibeln, som damen brevid gjorde och stryka under det viktiga med en fet färgglad krita. Är det inte synd att kladda ner bibeln på detta vis?

Har man missat att få med sig bibeln på morgonen så kan man istället passa på att läsa någon av alla de gratis tidningar som finns överallt precis som hemma. Här är det otroligt otroligt viktigt att de inte får skräpa ner. Det finns naturligtvis folk som är anställda tidningsplockare på tågen, de tar tidningen så fort någon lagt den på hyllan. I Korea häftas aldrig tidningarna ihop som hemma, utan bladen ligger lösa inuti varande. Jag har stora problem varje dag när jag läser tidningen för alla blad trillar ut och åker iväg för mig hela tiden. Oj oj oj vilka problem att brottas med :-)

Inga kommentarer: