Knäppt

Jag inser att det låter som att jag tillbringar större delen av min tid på tunnelbanan, till viss del gör jag ju det eftersom staden är sååå stor. Det är där alla knäppa grejer händer, det är jäkligt trångt med många många konstiga koreaner :-). Här kommer alltså ännu en tunnelbaneincident.

Jo, på vägen hem satt jag som vanligt och lyssnade på musik i lugn och ro. När dörrarna öppnas ungefär halvvägs hem stormar det fram en tjej (kanske ett par år yngre än mig) till mig och börjar veva med armarna. Jag plockar ur lurarna, undrar ju naturligtvis vad det är frågan om.

Hon börjar prata...."You are absolutely gorgeous, you are so beutiful and pretty, I really like you and I like your hair so much, you´re so cool. Till slut hämtar hon andan och frågar var jag kommer från? Jag stammar fram Sweden och försöker tacka för alla komplimanger som fullkomligt haglade ur henne. Sen säger människan "you don´t need to worry about me, im not lesbian". Vad bra då! Gud, vilken människa alltså, sen fick jag prata med henne hela resan hem. Hon följde mig till och med till dörrarna på tåget när det var dags för mig att hoppa av. Det var ju klart trevligt att hon verkade gilla mig, men var finns balansen i Korea? I vanliga fall är det oftast omöjligt att ens få ögonkontakt med en korean och sen ibland smäller det till och går fullständigt överstyr med det sociala spelet. Hade ju varit trevligt med ett normalt samtal, någon gång.

På tal om att gå överstyr, så måste jag bara kommentera deras välkomnande av julen. I Korea firar de bara jul en dag och det är juldagen, så varför behöver de klä in vissa hus som paket? Varför tillverka miljontals stora ulltröjor med renar och tomtar på? För en dag....jag förstår inte. Jag föreslår att presidenten utökar antalet helgdagar vid jul i Korea så att folket får sin beskärda del av jul, som de verkar längta efter. För oss som firar jul länge och mycket (vanligtvis) får de hemskt gärna fortsätta med att slå in husen som paket, we like :-).